Värmande sjal mot ett rasselarband

 Jag är inget vidare på att sticka tyvärr, eller tja jag har väl kanske egentligen inte försökt. Jag stickade en tröja en gång. Alltså jag stickade bakstycket upp tills det var dags att ta in för ärmarna. Då tog mamma över. Så har jag stickat ett par torggummevantar. De blev helt färdiga faktiskt. Jag tror att jag gick i sexan.
Efter det har jag nog inte lyckats färdigställa något projekt och därför beslutat mig för att jag inte kan sticka.
Men jag har vänner som kan! Tur är väl det :-D
Den här fina sjalen har Emma stickat ät mig. Det var till den jag gick och luktade på alla ullgarner på symässan för att hitta ett jag inte får astma av. Jag kommer nu inte alls ihåg var jag köpte det men fint, grönt och mjukt är det. Passar perfekt till lövmönstret. Jag myser verkligen i min nya sjal :-D

Kanel

Sjalen krävde en motprestation. På symässan fick jag även en lite bit brunt garn av vilket Emma stickar en kofta. Hon ville ha ett armband till koftan. Jag hade faktiskt redan ganska mycket bruna pärlor men fyllde på lite ytterligare på mässan. Att det inte var så lätt att hitta inspiration har jag ju redan skrivit om men jag är nog ändå ganska nöjd med resultatet. 

Sist men inte minst så måste jag passa på att uppmana Emma att börja blogga och visa upp alla sina vackra stickade och sydda alster. Kom igen Emma!