Tråkig, tråkigare......pimpad!

All sömnad är inte rolig och resultatet är inte heller alltid roligt. 
Jag har passat på att rensa lite här hemma under semestern. Städade bland annat det där köksskåpet där jag förvarar plastburkar och påsar och kastades sisådär en halv sopsäck med plastpåsar, såna man bär hem maten i när man handlat. Det kändes ju lite onödigt och tänker man på att man faktiskt betalar 1:50 per plastpåse så känns det ju ännu mer onödigt. Så jag beslutade mig för att sy några matkassar av tyg.

Jag ville ha snabbsydda, hållbara kassar. Så det fick bli ofodrade i stadigt bomullstyg. Det begränsade ju tygutbudet något, kan man säga. Alla mina fina blommiga tyger var för tunna. Hade att välja mellan militärgrön twill, beige eller det här gråvitrandiga tyget. Jag valde det gråvita.

Resultatet blev en kasse så tråkig att jag höll på att dö. För nog förtjänar man väl en snygg mathandlingskasse.

Lösningen blev att sätta barnen i arbete.
Jag plockade fram textilpennorna och ropde på barnen. De gick in för uppgiften men hjärtans lust.

Om du har planer på att låta dina barn dekorera tygkassar så har jag några tips:

1. Klä in bord och kläder på barn som tenderar att rita lite här och där ordentligt (om du inte samtidigt vill ha din duk dekorerad).
2. Om du har tre barn, tro inte att det räcker med två kassar som ju har två sidor alltså totalt fyra sidor att rita på. Storasyster gnällde rätt mycket över att hon fick vänta på sin tur.
3. Lägg en kartongskiva inuti kassen. Färgen kan nämligen gå igenom tyget och färga andra sidan och bordet om man har otur.

Så här en pimpad kasse. Betydligt bättre, eller hur? Den här gör ju att det känns riktigt roligt att gå och handla.
Jag kan också tänka mig att mor- och farmödrar kan bli glada för en kasse som barnbarnet ritat på så kanske blir det storproduktion av tygkassar inför julen.

Lillasysters motiv

Storasysters motiv

Lillebrors kasse