Jag tror helt enkelt att jag låter Hjalmar Gullbergs dikt illustrera örhängena som nog är lämpade om man skall ge sig ut på kärleksäventyr i försommarnatten. De funkar nog bra annars också, t.ex. på Storasyster på skolavslutningen.
Kyssande vind
Han kom om en vind
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad.
Han kysste ditt öra, ditt hår.
Vad fäster en vind
sig vid om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville, förstås, ej allsi början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnens månad.
Från din mun har han kysst
det sista av motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna läppar mot hans.
Det kommer en vind och går:
och hela din världsbild rasar
för en fläkt från syrenernas vår
och gullregnens klasar.
Storasyster lade genast beslag på örhängena och hade dem på skolavslutningen.
Vilket underbart inlägg! Älskar dikten och liknelsen med gullregn!
SvaraRadera